Slug. Mer eller mindre.

Igår kväll gick allt bara jävligt dåligt. Dumkunder, en tand gick i sönder, hingsten hade vällt ut vattnet, regnet stod som spön i backen, hunden var ett oerhört störande moment, det blev mörkt, jag bar vatten i lerklegget, hade för kort sadelgjord.

Men så red jag en tur barbacka och ackackack vad allt blev bättre. Hästar är som honung för själen! Än en gång hade funderingarna på en hamster flugit iväg med hjälp av en härlig skogstur!

I morse släppte jag ner dom i en till hage ( vi har haft uppdelat då de har grävt för vårt avlopp) och tjong så sprangs det genom trådarna och i snönederbörden står jag med en Himpansunge, en skällande hund, trasig hage och gräsätande hästar.

Eftersom jag begåvats med ett jobb som kräver att jag passar tiden insåg jag min begränsning och fick ringa hem min skogshuggande man som assistans till trådar och barn.

Och jag vet inte jag.

Jag har blivit bekväm och funderar ändå på det här med hamster.
Kanske ska jag rida på ridskola och få en färdig häst i näven och sen lämna lerjobbet i hagarna och vattenlösningar på vintern till de som får betalt för att sköta det?


Just idag fryser jag in i märgen och är lite less.

inte hör av mig på länge beror det på att jag har dräpt en kund.

Jag hatar bära vatten, kan inte ngn sticka en slangvärmare?

Av en slump hittade jag in på en hemsida som berättade om en persons leverne och sysselsättning.
Fantastiskt fint och välgjort av kunnigt folk men jag blev lite avmätt av skrytet.
Man måste välja skriva "Jag" eller "mitt namn". Att tala om sig själv blandat i jagochtredjeform blir fel.
Jättefel.

Varför bryr jag mig om det? Jag som inte skriver en mening gramatiskt rätt, kan man undra.

Kanske just därför det skulle vara så innihelvete bra,duktigt och proffsigt. Då märks det så mycket mer när det blir fel. När man utger sig för att vara bäst. Jävligt bäst.  Och skriver jag jag jag kan kan kan vet vet vet.
Skryt är inget vidare när man är barn men än mindre när man är vuxen och verksam med ngt som inkluderar utlärande.
Det spelar ju ingen roll hur bra man tycker att man är, man behöver inte skryta med det bara va?

H*n borde vara lite mer ödmjuk. Som jag.


Tjing!

Har på mig åttaåringarnas strumpor idag.
HATAR när de hamnar i fel strumplåda.
Eftersom det är tidiga morgnar den här veckan märker jag det inte
förren koffeinet kickar in nu framåt niotiden när man uppnåt rätt volym (tre koppar).

Helvete.

Det går inte. Jag örker inte.
Det snurrar för fort.
Fokus. FOKUS!!

Idag körde jag bara vidare och vidare och fick ta ett
extravarv runt byn när jag skulle till käre L8 och dricka
födelsedagskaffe. Dert bara tjirrar runt i huvudet och jag har tappat fokus helt.

Som på tivoli ( med betoning på tIIIIvoli) som M säger, snurrar det
runt och runt och jag bara får s.p.u.n.k.

Så.

Jag har klippt av mig håret iaf.
Nu är det jobbet jag behöver skaffa mig ett nytt.
Gärna liggvänligt framför poolen.
I sola.

Fan.
Jag tror det är åldern igen.
Klockan fyra stänger min kropp av och det är många långa
timmar till läggdags och jag får inte ett dyft gjort.

Förr var det full sjå med ridning, jogging, barning, städing och mysing.
Nu är det döing i soffing klockan halv feming.

Apati.

M kanske ska skaka tag i sina kontakter i Spanlandien och så blir vi som alla andra panschisar.
Kommer hem skrynkliga och bruna i mitten av maj, lagom te vårsola.

Fyfan så gött.