Slug. Mer eller mindre.

Förra veckan kan gå till den värsta i livet hittills.
Efter ännu fler besök på barnkliniken för den aldrig sinande
förkylningen/hostan/luftrörsinflammationen har vi åkt fram och tillbaks för
nya provtagningar, ny medicinering, mer medicinering.

Jag har hoppats det skulle vara bakteriellt varje gång så man kan sätta in
antibiotika och tjopp! Its gone! Istället blir vi uppringda efter besök nr Otaligt
och Dr Erik (som jag fö inte gillade alls sen vi låg inne för RS) talade minsann om att
de vita blodkropparna var i dåligt antal och vi måste ta mer och fler prover så inte ryggmärgen
slutat producera..bla bla bla. Kontentan: Vi måste se så det inte är leukemi.
I fyra dagar fick vi vänta för den senaste viruset skulle hinna sjappa av lite innan de nya proverna skulle tas.
Jag kan säga att dagar har aldrig gått så sakta.

Nu visade det sig då att Bejbis hade ätit upp viruset och proverna var goda med viss reservation på
crp och sänka, men hon är ju fortfarande dålig så det vore märkligt annars. Men hur det än är så är luftvägsinflammationer och astma att föredra framför L-ordet. Alltid.

Så nu kan vi andas ut till nästa tur.
Ibland undrar jag ändå varför mitt barn ska straffas för mina synder?
Hon har varit sjuk fyra månader av sina sex fyllda.

Nåväl.
Vi har visst fått kattungar igen.

Nån?