Slug. Mer eller mindre.

Det gick en propp på jöbbet i...låt mig tänka...onsdags? I fix propping.
Det luktar brännt. Jag upptäcker det läcker vatten från taket rakt ner i en eldosa på toaletten.
Jag skruvar ur proppen, ringer vaktmästaren som har semester men ändå dyker upp
och konstaterar samma som jag. 
Ringer rörfirma som kommer hit konstaterar samma sak, de ringer i sin tur en elektriker
som kopplar ur den där dosan så jag kan få strömming i butiken igen.
När de sedan ägnat eftermiddagen åt att hugga upp tak och väggar inser de det inte går utan de måste
bila bort skiten (blåbetong).

Torsdag:
Mamma ringer och är jätteglad när hon berättar de  har inte plastat in dörren, än mindre STÄNGT dörren in till lagret som i sin tur har en dörr till (öppen?!) in till butiken vilket i sin tur leder till att vi har betongdamm i helva jävla fucking butiken. All choklad som ligger öppen i montern är bara slänga, alla påsar, all cellofan allt måste bytas ut och alla ytor måste saneras.

Jag ringer M som får komma hem, slänger mej i bilen och fyra mil senare är jag ju inte mindre upprörd när jag kommer fram till butiken.

Jag liksom skakar när jag hittar fem män med massa maskiner som inte har det minsta koll på läget.
Jag frågar hur de tänkte här? (dööööhhhh....som vanligt när det gäller män, ingen tanke) Inte nog med att det har maskiner som står och går och gör att det är varmt som i helvetet, det har inte slagit dom att vi har AC av en anledning, undrar jag. Men det spelar ju ingen roll ändå eftersom JAG MÅSTE SLÄNGA ALLT I MIN BUTIK eftersom det är fullt med blåbetongdamm!!!!!!!!

Behöver kanske inte gå in på vidare beskrivning av vår diskussion, eller mer min monolog, om att det måste finnas vissa skyldigheter när man jobbar bland livsmedel. Inte fan går man in på ICA och börjar bila utan att plasta in platsen man vistas på?!

När jag väl fått fram på ett telefonnummer till en ansvarig chef efter hot att gå till bolaget centralt och leta mig fram den vägen sätter jag mig på trappen utanför och ringer till en mycket sympatisk och trevlig man som kommer och gör mig sällskap inom två minuter. Jag berätter det hela och han ber att vi ska gå in och titta på eländet.
Vi kliver in och han sliter sitt hår och bara liksom böjer sig fram och skakar på huvudet.

Han lovar mig de ska stå för allt och att jag inte ska oroa mig för det. Han tar helt på sig ansvaret (men tillägger att han trodde vissa individer kunde klara av sitt jobb).

Så, ekonomiskt är det löst men ändock.
Vem stod här i värmen och sanerade hela torsdagen? Alla maskiner, köket, lagret, varor, skyltmaterial, allt.

Här har vi el Kaffekvarn:



Jag tog mig ledigt fredag lördag och har tillbringat röven vid vår sjö i skogen. med barn, man och hund.


Iaf.

Idag har jag fyllt på med nya fräscha varor, har ni sett sötare chokladessertformar?



Och dom här. Dom här gott folk är mina nya favoriter.
Lakrits i youghurt. Så fantastiskt goda!




För att inte tala om dom här! Äntligen! Jag som hetsåt rotfruktschipsen från ica har nu hittat egna att sälja (äta),
grönskaschips, gott till sista slicken!



Å så kanderad ingefära. Hur gott som helst.
Det är ju försent för beach 2010 så why not liksom?

Nåväl.


Förövrigt vill jag säga att jag älskar min bror!!! Ja den yngre. Eller ja. Båda men idag
ligger den yngre på plus! Han har inte bara fixat mitt spanska härliga fullblod så jag kan köra med det igen
han har även fix installeringen av min nya stereo till dito, den gamla drog sin sista suck förra veckan.
Jag var när att pussa honom men insåg han inte skulle uppskatta det på det sättet som jag skulle önska
så jag lät bli. Bara det borde ha gjort att han förstod hur glad jag var!

Min man ligger också lite på plus, han verkade shettisar häromdagen. Det är ingen njutning för en knäondad försliten hovslagare.  Verka på knä i skogshage.

Men, som jag brukar säga, som man ligger får man bädda.

=)

Puss vänner!