Vardagsglädje


Är ju när mannen börjar irra ute, vi ser honom gå upp till hästhuset, katthuset, vedboden, "lekstugan" (förråd) ser förvirrad ut jag ropar genom fönstret frågar wtf han håller på med?
- Var är motorsågen?

Här går det ju inte låta bli svara spydigt, hur gärna man än vill låta bli.

- Ojdå, jag vet inte vart jag la den när jag hade den sist, svarar jag (som möjligtvis enbart nuddar den när jag ska göra plats för ngt annat).
-Men herregud M, den ligger ju i bilen.

Hur jag vet det och VARFÖR jag vet det är ju antagligen den kvinnliga gåtan män har så svårt förstå och även jag. Varför vet jag det och inte han undrar man ju. Kan inte svara på det.

Idag morse (klockan är nu 08:44 men här är morse runt sexsnåret) är första frågan "vart är mina långkalsonger?" - På sin speciella plats, svarar jag (talar som till barnen, ironi. Han fattar men ignorerar, han vill ju ha sina långkalsonger) .
Han går ner i källaren hämtar sina huggarkängor, frågar vart skofettet är.
Här har jag städat vår enda garderob i huset där vi har pryttlar så visst kan jag svara, längst in, längst upp
(fel. Vi har två garderober, men i ett obevakat ögonblick under renoveringen förrförra året var jag gravid och trött och var borta ngn dag varpå männen här tog egna beslut och ställde in Ms vapenskåp i den ena av två graderober. Det är därför män aldrig får ta egna beslut. Jag frågade aldrig "hur tänkte ni här", det var ju så uppenbart de aldrig gjorde det. Tänkte.).
Åter till skofettet.
Han hittar inte.

Jag hittar det i en låda, längst in, längst upp.

-Var är min huggarblus?
Men käre jesus.  Här börjar jag undra hur det står till på riktigt.
-Den hänger ju därute, pekar mot hallen på framsidan.
Han går letar. Kommer tillbaks tomhänt. 
- Det hänger ngt över, säger jag.
Han hittar.

Jag skrattar så jag tåras när han kommertillbaks med blusen.
Alltså ärligt talat.

Vardagsondska:
Har köpt tio par svarta strumpor till T o S och insåg inte hur jävligt det är nu när alla mina strumpor ligger i deras låda uppe och jag drar på mig strumpor i storlek 32 här nere och svär över när de åker ner över ankeln. Fan.
De ska bara få rosa strumps numer.

Familjen Tajkons;



En häst drar, en går på släp bakom.
Hej Cirkuståg.




Och här är Himpansungen påväg till Narnia:


Vi säger det.
Nu måste vi åka köpa mjöl.



Att götta sig


Vaknade av Himpansungen halvsex i morse abrupt avbruten mitt i en romantisk förlovning vid havet med den stora mörka mannen i Försvarsadvokaterna tror jag (ni vet den amerikanske serien som gick på fyran förr, på den tiden jag fortfarande tittade på tv).
Klev ut till M (orkar inte stryka över mer, han finns ju här ändå även om han inte vetom det)  hällde upp kaffe och berättade vad jag just drömt. Han tyckte väl min inledning på morgonkonversationen hade varit lite piggare för hans del om jag inte inlett den med en förlovning med en mörkhyad*u*. Nu förklarade jag ju att det inte var den jag förlovade mig med utan mannen i fråga (fö inte ens snygg).
M tyckte inte den vinklingen gjorde det bättre.

Mycket roligt tyckte jag.

Förövrigt snöar det här. Kulkul.

Har erhållit en styck hopphäst, han har nu flygit över grinden två ggr. Vilken liten jävel. Han hade varit en dröm att rida om han varit stor nog, han är full i fan. Ringde T igår med höanalysen i handen för få hjälp med mängdgiva. Fan, jag är skitnojjig de ska få fång men tycker det är trist svälta dom. Nackdel ponny, fördel stor häst. Har aldrig analyserat höt innan och klarat mina foderstater galant. Mycket kan man säga om mina något speciella hästar genom tiderna men de har alltid varit bra i hull.
Nu visade det sig höt var dåligt, ja bra för hästarna då. Förutom den omsättbara energin som var bra. Kan pusta ut. Klämde dem på hovarna igår och ringde till M i ångest och sa de var varma om tassarna. Har de fång nu då? Va? VA?! Han suckade sa han höll på med ngt viktigt och sa jag skulle tagga ner lite, de har inga symptom alls fö.

Jag blir ju lite hetsig när jag fått nåt för mig. Och allt måste ju bara ske NU. Kan inte hjälpas. Lev med det.

Vidare sen har L och jag köpit biljetter till Mia Skäringer den 8/4. Kassa platser men skit i det, vi ska få äta middag innan på ngt flådigt ställe och vara SJÄLVA! Hajja!
Sen ringde min svägerska igår kväll och sa hon och min svåger ska åka på Amanda Jenssen och bo på hotell nästa vecka. Utan barn. Men ha så KUL då. Ta ner mig på jorden bara. När vi la på började min längtan efter Köpenhamn med M göra sig påmind men nu fokuserar jag på L i april, det ska bli jävligt kul!

Förövrigt bakar jag sugarcakes idag, frysen är länsad.

Talade med NN häromdagen, hon har skaffat sig en älskare. Som får gå bakvägen. Ja in och ur huset alltså. NN har ställt sig och skottat upp en gång i blötsnö** bara för han ska kunna smyga in och ut osynligt. Men hej slampa! Om man inte kan stå för mannen man idkar syndigt umgänge med väntar snart ett uppror från hans sida med meningar som "du respekterar inte mig" (no shit), "du bara utnyttjar mig" (japp), du är bara ute efter min kropp" (mja), "varför får jag aldrig träffa dina vänner?" (för du inte finns). En annan väninna till NN som också har en lövver tänker heller inte göra ngn presentation för vännerna. Herregud, "Han kan ju inte föra sig!".

Men vad hände här?
En tredje kvinna i min bekantskap har också ett förbjudet förhållande som "inte finns" och en fjärde är i stånd (...) att lämna sin man. En femte sätter på en man på jobbet. Fast hon är upptagen.

Jag räds över mina vänner som närmar sig 40, det är fan inga dunungar. Jag räds inte för egendel utan de män som kommer i deras väg. De slukar dom hela och spottar ut resterna. Beter sig som män i 30årsåldern.  Fullständigt omoraliska och fulla av instängd synd.

Wtf. Ni har tagit över all min tidigare livsstil och gjort det ännu bättre!
Jag fortsätter följa dramatiken här från min trygga sfär i skogen. Jag hänförs*, häpnas*, klappar händerna*
och undrar när första männen gråter ut i en tvsoffa nära dig. Kvinnorna har blivit helyllesvin.


Åh. Mina tomatplantor har visat sina första gröna blad!

Puss!




* Jag fråntar mig allt ansvar från utövarna ovan, jag menar inte att uppmuntra eller heja på
(nåväl) men jag följer det med spänning. Det är ungefär som när ni kollar på Paradise Hotel.
Fast The Real Thing. Lite Big Brother goes free. Real World Sweden liksom (ni som mins Real World på MTV).

**Rättelse; hon har inte skottat upp än, han får gå på skaren. Har fått nya uppgifter just.




PS Hörde på radion att alla i den studion var födda på 80talet.
Välkommen åldersångest.


RSS 2.0