Slug. Mer eller mindre.

Injicerade igår för första gången på åtta år en stackars häst med antibiotika.
Gick bra.
Tur för mig. Men mest för hästen.
Kanske gick det bra för hon är så fullproppad med Butta men jag tänker mer att
det måste vara min förträfflighet på att sticka smärtfritt. Såklart. Ödmjuk som jag är.

Idag. Idag kära vänner har jag för första gången på länge sett min bil, det röda fullblodet.
Och inte nog med det, den startade! Då blev jag tårögd.
Men vi skall icke ropa hej. Den går inte på mer än tomgången så nu har jag fått åka
i den med repkontakt från bilen framför (total förnedring för ett sånt ädelt blod) i en lång färd från min brors garage i Bockara (...) till stan (ja herregud vilken överdrift) för lite assistans hos en verkstad.
Telefonkontakten får gå till min bror då det ju är han som bytt det mesta i motorn och jag inte hajar nåt
men jag sa att jag iallafall insåg det var en sladd som var lös. Och att den var svart.
Då skrattade de åt mig.

Det ska jag säga er att kommer den dan att jag tröttnar på M ska jag skaffa mig en bilmekaniker, den saken är klar. Ev en veterinär. Men i första hand en bilmekaniker. 
När man blir äldre vet man vad man behöver.
Jag får skita i liggat om det är dåligt.
Fördel vs nackdel.

Vi säger så.