Slug. Mer eller mindre.

puttrar jag och T ut i skogen på hästar med kutterspånsfyllda svansar
och njuter njuter NJUTER av solen som vaknar och glimmar i daggen och diset lyfter och hela skogen är bara helt jävla fantastisk och min spånfylldasvanshäst vaknar till liv med solen och kråmar sig och trampar under sig som en hingst på gp-dressyr och jag får ståpäls av lyftet som bara finns där, mitt på skogsvägen över den fuktiga åkern gör vi skänkelvikningar med schwung och T bara gapar där bak på sitt Argentinussto som inte gå av för hackor, vi gör byten. Hit och dit och igen och igen och vi bara skrattar åt lyxen. Lyxen att förkasta såna fina hästar med två skitiga bonnläppar mitt ute i skogen när de borde vara ute på tävlingsbanorna med någon som kunde ta tillvara det hela.

Vilken ynnest!

Det är lätt åka till jobbet sen efter en sån start.
Fast mycket vill gärna ha mer...