Slug. Mer eller mindre.

96 steg är det till soptunnan.
192 steg tog jag utomhus igår.

Jag kommer snart spricka, på många sätt.

När man tröttnar kan man låta barnen fylla i blommorna med
kritor.

gjort kroppkakor.
Första och sista gången.
Helvete vad kladdigt.

Här i småland äter man dom gråa,
de är skitäckliga så jag har gjort äkta
Stockholmska men med egen touch.
Vetemjölet tog nämligen slut så jag
piggade upp dom med rågsikt.

Här på landet är vi innovativa.
Produktinnovation tror jag det kallas
(har varit hemma för länge).

Nu puss på Bejbis.

Satte in kaffekoppen i kylskåpet
istället för micron i morse.

Jag behöver sova.

Miss Piggy är inte beskrivande nog.
Det är Selma däremot.
Hela Lilla Fridolfkonceptet stämmer här hemma, både praktiskt
och utseendemässigt.
Jag är inte så välfriserad bara.



        

mina vakna nätter ihop med Bejbis (det här håller på att bli en mammablogg, men som
ni förstått träffar jag inte många andra än just barnen. Och M. Fast jag har lovat inte skriva om honom. Så jag skriver inte om honom, M. Jag stryker över det så ni inte vet vem jag menar...) så har det tjatats om ett amningste som kan hjälpa till med mjölktillgången. Nu har jag mjölk och det verkar som hon bara inte ids äta sig mätt utan somnar (åh vilken skön bejbis, jag skulle också vilja somna mitt i maten) mitt i liksom.

Kan det bli värre. Nån tänker ut att ; Ja! Vi blandar kanske det äckligaste som finns, fänkål och anis, det låter spännande och nyttigt. Och sen för att göra det ännuvärre (när man inte tror det går) toppar vi det med kummin!
Men jävlar vad illa det smakar!
Hade jag mjölk innan har jag det inte nu, det här sk avkoket får brösten att vända sig inåt!
Fy fan.

Nähätack.

Sen läste jag nånstans att det också skulle öka aptiten. Hos MIG!
NÄHÄDUTACK!

Jag kommer se ut som Miss Piggy i dom där skorna om jag inte slutar äta
den där förbannade chokladen.

Nåväl.

Igår kväll/natt väckte jag M och framförde att om "det" som rör sig i hallväggen inte flyttar ut väldigt snart gör jag det.
Och visar sig "det" inne (jag tyckte jag hörde "det " på golvet) klär jag bara på Bejbis och mig och sätter oss i bilen
och åker. Skitäckligt och irriterande. Betalar "det" hyra? Nej.
Kanske ska sätta ut det där avkoket, "det" lär inte höra av sig igen.

Snart är det ju vår! Det kräver minst två par nya skor.
Sen hur dom funkar här i lervällingen vetifan.
Jag får sitta på farstubron och se snygg ut.
Ser inga problem med det iofs...

LÖJLIGT vilken dålig kondition jag har.

Jag smygbloggar.
Plockar officiellt ur diskmaskinen alt ammar.

Jag hade fel.
Anders var grym!
Skit i det var hans ledord.
Jag gillar sånt.
Skit i det.

Och så var han ju man.

Mina äggstockar har kickat igång igen och ger
mej mensen från helvetet och jag tillhör de 1-2% som
inte skyddas av amningen.
Vilken förvåning...

Varför är det inte den delen av kroppen som bränner fett som är
lite aktiv och inte fortplantningsorganen?
Gud, varför är det så?

Jag var antagligen den gladaste personen på
sjukhuset. Se folk, tala med folk (även om det är uttråkade
undersköterskor) och veta att det finns ett liv utanför hemmet
fick mej att glänsa.

Nu måste jag nog dra mej tillbaka, jag behövs så att säga.

Tills dess mina vänner!

står lite still.
Inte mitt fel! På vägen hit finns det så många måsten
och behov så jag kommer inte till datoren.

Jag kom överrens med mej själv om att M idag skulle få grilla revbenen jag tog ur
frysen och dränkte i vitlök. Lite kyla har ju aldrig hindrat ngn tänker jag.
Sen kom regnet. Sen kom snön.
Vildsvinsrevben i ugnen funkar det också.

Och i morgon ska jag träffa Dr gynekologen Anders.
Anders.
Jag har svårt för manliga gynläkare, jag vet inte men jag känner mej
inte helt tillfreds över att dra av mig brallorna och fläka upp mig i stolen ens för en kvinna
och en man som valt det yrket får mej att känna mej olustig men det kanske säger mer
om mej än om honom, jag vet inte. 

"Hejhej, här är min muff. Ta i hand känns väl fånigt? Du ska ju liksom ändå köra upp
den i mina intimare delar så det är väl bara att penetrera problemet så att säga."

Okej det där sista var väl onödigt men jag är inte nöjd med Anders. En Andrea hade
känts bättre, en kvinna kan ju liksom relatera lite mer... Men jag måste dit. Jag blöder. Nej förresten, jag BLÖDER.
I fem dagar har det forsat. Och jag fick idag en ny upplevelse när jag
skulle handla bindor. De finns med doft. Men varför?!
Jag vill inte ha nån luktandes mellan mina ben när jag blöder? Ska man skreva
i soffan på kvällen och sända ut lite kamomilldoft till sin man?
Så sunkig iaf jag känner mig när jag blodar hjälper inte lite parfymerade bindor.

Nåväl.

I got to amma.


(så här är lite som jag känner mig fast hon är mer nöjd, hon blöder
antagligen inte)

är allt fantasiskt härligt varmt och löftesrikt.

Sen kliver man in. Och ser de soldränkta fönstren. Ser fönstren. Ser inte ut genom dem. Fy fan.
Och dammråttorna. Fy fan.

Vi går ut igen till det härliga varma.
Kommer hem när det är mörkt.


Jag får barn som äter varannan timme. Den här gången också.
Dygnet runt.
Köpte tillägg igår för prova byta ut sista målet vid 22 och se
om hon behagar sova längre.
Hon äter med tveksamhet men jag lyckas lirka i nästan
hela flaskans innehåll fast hon bara letar efter den varma invanda mammavärmen.

Vi somnar. Vaknar efter två timmar.

Men jag har testat!

Är trött, har en inflation (den nivån är min humor på..) i ena axeln
och vill ha några hästar.

Nu ska vi fika.

är ändå lättare när solen skiner.

Nu ska vi hänga tvätt, stryka gardiner och hämta T&S.

Hemmafruyrket bjuder på få överraskningar.

Häpp!

snickare och en skorsten kortare. Och då är klockan inte ens lunch.
Effektivt.
Och det snöar på tvären.

"Vi hade iaf tur med vädret" som en av dem sa.

Jo precis.

Jag och bejbis skall under dagen ha packat upp iaf fyra av de sista kartongerna,
har gett oss in i skräprummet. Här står datorn. Så lämpligt.

Eftersom M har hamnat i nån perfektionsnoja har varken vår hallspegel eller toalettspegel blivit uppsatta
vilket resulterat i att halspegeln flyttas in och ut ur badrummet alt hallen vartefter behovet finns (rakning, smink (sure..)osv). Blir spegeln kvar inne i badrummet (oftast) står den brevid toaletten vilket i sin tur resulterar i att man ser sig själv när man sitter och bajsar (i början bar jag ut den). Sen tittade jag åt andra hållet men numer har jag vant mig vid att sminka mig samtidigt, dra svarta strån från hakan (den står ju så nära), räkna gråa hårstrån osv. Inatt när jag var uppe såg jag jag hade valkar på ryggen av bhn. Men vaffan?! Det är ju inte fräscht! Sen såg jag att min profil var rätt schysst tills jag ställde mig upp och såg resterna av min mage hänga över mummelbyxorna. Insåg också att profilen bara var okej pga att brösten pekar längre ut än magen, vilket gör att jag måste antingen banta eller amma tills bejbis blir 18 år eftersom det är mjölken som gör brösten. Sen kommer jag få hissa upp dom med hjälp av gaffa.
Idag ska vi skruva upp den i hallen.
Spegeln alltså.


Alltså.
Igår såg vi The ninth gate med Johnny Depp, vilket resulterat i att jag suttit och sett mig över axeln
varje gång jag ammat i natt av rädsla för...att ja vadå? Att Lucifer ska komma och ta mig?
Jag kom till insikt i morse och insåg att han antagligen inte väljer en trött, sliten, blekfet nyförlöst morsa om han ska hämta hem ngn (dock är mina strån på hakan välansade!), han har säkert bättre smak än så. Jag kommer antagligen till himlen trots alla mina fel, Gud är den ende god nog att ha överseende med det.

snällaste bejbis och jordens tröttaste mamma.
Räknde snabbt ut att jag på fem nätter sovit knappt 20 timmar,
dvs somna vid tolv, vakna vid två, somna om vid tre vakna vid fem.
Att få sova fyra timmar i sträck frambringar en känsla av
att vara utvilad. Fyra timmar uppdelat på två är inte lika uppiggande
och idag är jag bara trötttrötttrött.
Bejbis har inte varit utanför dörren på två dagar, jag fryser och det är kallt ute.
Men mest är det hantverkarnas fel då jag fått sitta här och vänta in information.

Nu har jag en upphuggen skorsten och väntar på att de ska fixa den på måndag.
Fy fan vad trött jag är på att aldrig bli färdig! Har hängt upp gardiner i ngt
desperat försök att få till hemkänslan men den ständiga jakten på allt damm
som blir efter borr och slag i kombination med avsaknad sömn
är jag bara trött och less.

Jag ska åka till Konsum i kväll när M kommer hem. Kanske kommer jag aldrig mer tillbaks.
Sänder ett kort från Mexico. Bara sådär.

Hasta luego

...mina inlägg trillat in under dagen fast jag postat dom tidigare. 
Vem vet var dom hållit hus under tiden?

Insikt idag:
Fördelen med att alltid vara nerspydd är att om man slabbar ut
capuccino från McD på tröjan är det ingen som reagerar. Det smälter in
bland de andra fläckarna.

Har också haft ett Gevaliamoment idag, dock visade det sig han var från
Jehovas så han blev aldrig inbjuden.
Nu duggar det tätt mellan de oväntade besöken här.

-13,7 grader inatt och vi kan inte elda. Det är inte konstigt folk förr (utan element)
hade så många ungar, att ligga ger värme.

Sa jag vi har vatten i dunkar då vi inte kan dricka det
i kranen? Vet ni hur lätt det är hälla upp vatten ur en dunk med en hand
då man har en bejbis på den andra armen? Och det slutar liksom
inte klunka det liksom klunkklunkKLUNK. Ut på golvet.

I löve bo i hus!

Återbesök av sotaren.
Skorstenen är fortfarande inte som den ska.

Jag har således hantverkare här igen för att hugga och
installera nya rör.

Jag kommer snart sprängas av längtan att få vara själv.
Varje morgon är det ngn ny. Teleoperatörer, snickare, målare...you
name it. Jag har haft alla.

Jag avundas M som jobbar.
Han sa igår att han läst ngnstans att hugga är som att
åka vasaloppet.
Jävlar vad jag kan skida.
Ge hit motorsågen för helvete innan jag går
bärsärk här hemma.

Gjorde ett test.
Är inte gravid.
Kan nån tala om det för min mage?
Jag vill gärna få plats i mina jeans igen.

Snälla magen.
Man KAN banta på choklad.

Gick just förbi spegeln.
Ser gravid ut.

...

Den där grejen med att när man kliver in i ett rum, (står i rulltrappan, kliver in i en hiss osv) väljer ut den man
skulle kunna tänka sig idka sexuella kontakter med i ngn sorts tvångstanke har inträffat här på landet.

Märk väl att om jag tittar ut i mina fönster, vilken riktning som helst, ser jag bra skog och hagar. Ingen människa så långt ögat når. Därför kanske man kan ha mer förståelse att jag efter veckor av slipdamm, tapetklister, färg och flyttlådor och de enda jag haft i min närhet är en snickare vid åldern 65 och M´s pappa i samma ålder, nästan går upp i brygga (nåväl) av glädje när sotaren kliver in för att provtrycka skorstenen. Typ 40 och skitsnygg man.
Jag kan vara lite påverkad av mina förlossningshormoner/postgravidhormoner.

Men dock!
Lite glädje i sömnbristen och oordningen. En svartmuskig man med glittrande blå ögon
får lyfta min dag när den riktiga mannen är i skogen.
M framförde sitt missnöje över min reaktion på sotaren. "vem blir det nästa gång? Rörmokaren?"
Nej svarade jag, han var här förra veckan. Inte jämförelsevis så snygg. Å andra sidan hade han
toppluva. Toppluva är inte helt i min smak.