Men VARFÖR


har jag inte gift mig med en bilmekaniker?
VARFÖR?!

Faan.
Tror det är dags byta kamrem, om jag inte missminner mig gick det på runt
åtta tusen. Kanske sex. Tänker inte se efter än. Fy faan säger jag bara.
Och oljebyte. Och säkert bromsbyte. Och sen klonkar det.
Klonket går att dölja med stereohöjning dock och har ingen prio alls.

Nä då sitter jag med en specialisthovslagare och har ingen häst!
När jag hade problemhovshästen som kostade mig multum
var vi båda upptagna med andra och bara kåta på varann.

Med tanke på vad jag betalat honom i hovarbete borde han vara miljonär!
Och de har jag då inte sett röken av... Å andra sidan kom han i ur och skur,
fredagskvällar, festkvällar, varma sommarkvällar och jävligt tidiga morgnar
(som han inte lagt sig av med än, de tidiga morgnarna. Och nu inser jag det
här kommer att misstydas av er snuskpellar så jag skriver inte mer)


Fan vilken dålig tajming i allafall.

Ska kanske börja prassla med en bilmekaniker.
Nån som känner ngn duktig?

Matorgie AB


Denna ständiga hunger!
Den sliter i magen som ett svultet odjur.
Om jag varit lite mager ändå så jag kunde skylla på
mask men fy fan, det här håller inte!

Igår åt jag min lunch vid klockan nio.
Grillat kött, potatis och vinsås.
Men ärligt talat.

Äter ständigt, skåpsäter som värsta bullimikern
skillnaden är dock att jag inte har vett att spy upp skiten.

Sen är jag hyggligt mättt till middagen och äter en liten portion och blir mätt
och M säger att ät ordentligt så behöver du inte gå runt och
äta en massa skit sen.
Men ska du BRY dig?! Jag äter vad jag vill... säger jag surt och
måste ta en tröstchoklad.

Allvarligt talat så är det inget problem i den bemärkelsen fettet är konstant, varken mer eller mindre,
men varför i helvetet är jag så HUNGRIG?! Hela TIDEN!


Nåväl.

Har gjort köttfärssåsen till lasagnen, bakat två limpor och hängt en maskin tvätt,
fodrat barn och avstyrt slagsmål, duschat.

Nu är det dags för mer koffein  (och förmiddagssmörgås).

Ut i vår hage

Alltså vi bor i en hage. Skogshage med äng.
M plöjde ju upp en del till vårt potatisland (som det nu
kommer bli trångt i så vi får jobba på grönsakerna nästa år
man kan väl inte ha allt inser jag med en Bejbis som inte gärna åker vagn
längre tid) och nu måste vi fixa min köksträdgård och
igår tvingade jag mannen som stod och barkade trindar
att åka med mig till Blomsterlandet och där
shoppade jag loss på hallon (sa till barnen vi kan plocka i morgon),
krusbär, syren (vill ha en färdig berså i övermorgon), smultron, några nya jordgubbsplantor
och en jävla massa frön. Och så några lavendelplantor, dom är ett helvete att så själv
så jag hällde bort den sådden (men skjut mig då).

Har insett jag inte ska plantera några som helst blommor i år.
Då kommer jag få ett bryt, dessutom vet jag inte vad som kommer ploppa upp.
Det är ingen som bott här på typ 50 år så vem vet vad som finns här...

Nåväl.

Har matat katterna, hämtat ved och ska snart åka och hämta T&S i skolan.
Ska bara grädda brödet, det jäser som bäst just nu.

Har förresten kört punka på vagnen.
Men hur är det möjligt? Det luktar sabotage.

Ska berätta om den levande dokusåpan här i skogen sen förövrigt,
det bor alla möjliga fantastiska människor här (inte bara jag).

PössIpannan


Mr J. Blund (inte Herr Swan dock)


Skit vad schliten jag är.
Vet inte hur det ska gå med mina stora ord nedan,
har fullt upp med blommor och jordgubbsplantor.

När dagen är slut däckar jag med en kopp örtte
alt rooibos i soffan max en halvtimme sen drar jag mig så
att säga tillbaks.
Inatt (läs igårkväll) var det humor iaf då jag hunnit somna
och vakna av hungrig Bejbis när M kommer in i mörkret
och ska lägga sig. Här ute  i skogen är det mörkt som
i en skorsten så medans jag sitter i fåtöljen och ammar Bejbis med mina 
redan av mörkret vänjda ögon ser jag M smyga in och böja sig fram över
Bejbissängen för att kolla henne innan han ska lägga sig. Han har precis släkt lamporna i huset och är
lite ljusblind.

Men jävlar vad jag skrattade, frammåtböjd med händerna på knäna letar han febrilt efter
en bejbis i den svarta natten.

Okej. Men det var roligt. Faktiskt!

Nu: vaket barn.

hejpåer

Urr


Solen skiner som en kastrull men det blåser isande
vindar. Vad nu då?
Vi vårar ju här.
Har satt i jordgubbsplantorna (de har flyttat mycket minsann), sått
blommor (som verkar ha varit ogräsfrön), krattat löv osv.

Våren kom tillbaka tack!
Tills dess stannar vi inne.

Har satt upp ett jaktschema för M, det här håller inte.
Handlade igår och vi är typ köttlösa (några rådjurssadlar och grisstekar
ligger och skramlar bland mina bullar och kakor) så jag styrde stegen mott köttdisken och
fyåthelvete vad dyrt det är med kött!
Näsihä.
Jag har slutat köpa frukt i de stora butikerna då deras marginaler är s j u k a
och nu tänker jag heller inte bidra till köpmännens miljoner och köpa deras
marginalstinna kött.
Näpp.
Jo vi har råd men det handlar om principipen.
Jag handlar gärna ekologiskt men inte till vilket pris som helst
och inte när det utnyttjas av köpmännen. Dvs folkets vilja
att handla rätt gör att de drar fördel av det och höjer priserna
mer än de behöver.

Nu ska jag odla grönsaker och rensa landhelvetet på ren trots.
Kan själv!!
Och våra Ingrid Marie räckte långt in i vintras, och nu blir det vinterpotäter också,
vi har ju trots allt en matkällare.

Prio först är dock mannens jakt.
Schas!



Tillägg: Tror förövrigt många går tillbaka till det lilla, enkla då det storskaliga (både jordbruk
och annan näring (se bara fisket)) urvattnar hela jorden på tillgångar.
Heja alla små gårdsbutiker som ploppar upp överallt med familjeskötta odlingar som
räcker till egenförbrukning och överskottet säljs till oss som vill vara med och påverka
och veta vad vi stoppar i oss.
Om jag nu ska käka bullar, choklad, bröd, frukt, kött osv så är det kul att veta det
är schyssta råvaror.


Dagens moralkaka.


Det är DITT ansvar! Våra barn ska leva här.
Klyschigt men sant.

Som någon sa: sluta handla förmycket och släng, så kan du köpa lite och ekologiskt.



Ja jag ska sluta nu.
Men bara för Bejbis vaknade.





Mäh!



Bejbis kan numer kikna av skratt.
Sjöng ett par gamla Oruplåtar
och hon skrattade så hon skakade.

Jag är inte helt nöjd.


Jävla retfeber


Igår natt vaknar humle och har feber, springer upp och ner och
jag också och lämnar lite tid åt att amma emellanåt, Bejbis sov naturligtvis
bästa natten på länge.

Åkte jobbade, däckade efter påskmiddagen och barnasövande vid 22,
ammade runt 00, sprang med stort feberbarn vid 03.
Bejbis sov bra natt nr två. Det är inte rättvist!
Humles feber dyker enbart upp nattetid som ett slag i huvudet.
Vad är greeeejjjen?!

Nåväl.
M tog bejbis i morse så jag sov nån timme till.
Nu håller han på flytta veden och ska gulla med
plockepinnmaskinen, sen ska jag och barnen rada upp oss
i trädgården med läsk och popcorn och se på när han ska jordfräsa vårt potätland.

Lär bli underhållande om jag förstått jordfräskörandet rätt.


(okej, läsk och popcorn är kanske att dra det lite långt)

Melodifestivalen..


.. år tvåtusennåt, Charlotte Perellis (or whatever) bröst växer i sändning.

Släng dig i väggen.

Har varit i chokladbutiken sen halvtio. Mina bröst är inte som svalor,
de är som svanar. Glömde pumpen. Klänningen är på bristningsgränsen.
Klockan är nu 13.20. 40 min kvar sen bilresan hem. Sen...

Igår ammade jag på Humle&Dumles rum då det ena bröstet läckte och mjölken
sprutade rakt ut. Dumle säger; "vad bra mamma, om det börjar brinna kan du agera brandsläckare.
Det är bara släppa lös brösten och svänga fram och tillbaka".

Ungdomar nuförtiden saknar helt respekt för vuxna!



fk

Försöker reda upp soppan av sjukdagar, mammadagar och anmälan hit och anmälan dit
och hej vad det går.
Måste ju ringa och bekräfta allt då det aldrig ALDRIG blir rätt och nej så får man inte gööööra
och nej, så kan man inte gööööra.
Fast jag har haft tur med fucking försäkringskassan.
Men när vi skulle skicka in våra papper från sjukhuset kunde vi (M och jag) inte sända i samma kuvert för det kan man inte gööööra, utan istället måste vi kopiera våra intyg och lägga i varandras kuvert... Ursäkta VA?
Så nu väntar vi. Men man får inte vänta förlänge för då får man inget. Man får ringa tjata och uttrycka sig tydligt.
Många gånger.

Vi får väl se hur det går.

Nu måste det påskhandlas. Jävlar vad tråkigt.
Ska köpa påskgodis.
Har klämt i mig ett par jeans.
Satan vad trångt. Måste ta en tröstkaka innan vi åker.

Hejpåer!


Jag älskar vara kvinna.

Full rulle

men ändå inte.

Var vaccinerade igår.
Sen årskiftet får bejbisar två sprutor, en i vardera lår, till
jämförelse till tidigare en.
Som BVCtanten själv sa, det är i all sanning ett övergrepp.
Fy vad ont det gjorde och aj vad vi grät. Och oj vad vi
inte sov i natt.

Humle&Dumle matar katter, M vattnar min sådd ( vad var det jag sa)
för jag ska få sitta iaf en halvtimme framför temuggen innan jag däckar.

Tömde elektriska saker på bilder.

När vi plockade påskris hittade vi dessa. Äntligen!



Sådde blommor vid huset, hittade den här som bor i vår vägg.
Men fräscht!




Ett stort och ett litet..eh..barn?




Det andra stora barnet. Surt dock.




Talar allvar med Herr Bläckfisk.




Sjukhusbarn. Ussussuss.




Men mitt barn ska bli intresserad av konst och djur, inte sport. Det är en illusion från mormors sida.


Och datumen på min kamera verkar ju lite vridna. Men sure, let it be 2003. Jag är inte svår.


Hejpåer

Solen

gör sitt bästa för att trigga upp mig
på mina fantastiskt skitiga fönster.
Har fortfarande inte sanerat dom sen bygget.
Ja, jag VET! Men nu är det så.

Igår var bejbis och jag och gick jordens bästa tur
och plockade björkris och aprillade M så jag skrattade hela turen.
Sen satt vi på farstukvisten och njöt av solen.


Ikväll åker vi hämtar kattorna, hur det nu ska gå.

Inser det börjar bli lite packat i trädgården av hästar, har
lovat många nu som inte har plats för sina att de kan gå här
på lösdrift så länge.
M kommer bli överlycklig (oh the ironi)!
Min ved, mitt potatisland, mina hästar.
Läs: hans jobb, hans jobb, hans jobb.
I hans ögon. Hästarna kan jag sköta själv, det andra däremot...

Nog om det.
Nu ska vi ut och höa upp kattboet.
Ska sätta en bröddeg först.
Kanske faktiskt fräscha upp mig, det
händer sällan numer. Går i HellyHansen sockar,
mummelbyxor alt jeans, sunktröja och stallskor.
Alltid.

Im to sexy for my...




Rättelse: När vi åker handlar har jag klänning alt kjol, det enda jag
kommer i.



Zzzleeeping..


Bak och lite sömn ligger på tapeten.
Och idag ska M bokföra. Det är lite som
att ge mig ett strykjärn.
Gud vad det stönas och stånkas!
Men har man inte lagt ett papper i ordning på hela
året får man skylla sig själv. Hur svårt är det liksom?

Har fått hybris över trädgården (läs: skogsängen)
och ska köpa jord idag, köpte krattor igår.

Fördel: Jag tänker skita i inomhusningen. Damm och bak kan
göra vad det vill. Fast först ska brödet bakas.

Puss



Dagens bak

är Jitterbuggare.
Eller vad de hette. Barnen fick välja i receptboken.

Nu funderar jag på potatisland.
Jag rensar inte i trädgården.
Alls.

Vi har ju ved.
Och vi säger alltid det är min ved, jag har inte rört ett finger med den.
Så mitt land kan ju kanske fungera på samma sätt?
Mitt land.

Finns det ngn bok av typen trädgård för dummies?
 

Att vara svartsjuk

är väl att dra det lite väl långt
men jag vet inte om jag presenterat er för Lola?

Det här är Lola.


Lola har funnits i mitt liv i många år, först hängde hon över
sängen i Ms sovrum, sen fick hon flytta till en annan vägg
när vi inhandlade en ny tavla men hon har liksom ändå alltid funnits där
med sin jävla midja och schyssta tuttar.

Nu har jag hängt Lola i sovrummet igen och nedanför står min fåtölj
jag sitter och ammar i.
Igår snurrade jag på fåtöljen och såg att Bejbis ögon satt kvar och jag vänder på huvudet och inser
hon tittar på Lola. 
Inte konstigt med dom tuttarna!
Så nu tittar både pappa och bejbis på samma kroppsdelar men för olika
ändamål.

Lola bakar inte, annars vetifan hur långvarig jag hade blivit.



Idag


bakas det mer bullar.
Annan sort.

Vid 11 var vi klara med bullbak, städning, tvätthängning
och barnbad.

Men var ligger felet?



Lycka



Det där med att komma ut mer...jag vet inte...
Stäng in mig i ett fem*fem m rum en vecka så är livet rätt
skönt!
Jag är så glad att vara hemma och pussar på barn och vuxna
och har slagit slint helt, idag bakar vi nötkakor, chokladcigarrer,
nötrutor och bullar.
Vad hände?
I dont bak. Alls.
Bröd möjligtvis.

Men vi har ju en frysbox att fylla så jag tänkte konkurrera ut köttet.

Hursomhelst.

Idag ska jag till Kalmar och ge en tackpresent till personalen på Barnavd.
De är fantastiska. Bejbis kunde inte fått bättre vård och vi inte bättre bemötande.
Om alla som jobbade inom vården vore så.
Kan bara relatera direkt till BB, vilka trista människor. Okej, inte alla. Men många.
Med en sättasigöverattityd som triggar min obstinata sida gör att det inte alltid slutar bra. Folk
ska ge fan i att tro de kan tala om för mig hur jag ska göra i situationer jag bemästrar alldeles utmärkt.
Det handlar ofta om sättet de uttrycker sig på. "Du får inte.." "Du kan inte.." "Vi släpper inte iväg dig fören.."
väcker det unga och arga (inte lika charmigt vara gammal och arg) och jag blir verbalt väldigt tydlig med min
självständighet och måste göra tvärtom av princip. För att jag kan liksom.

Ja men skit i det, det var ju personalen på barn jag ville rosa! Det är en härlig stämning (hur de nu orkar upprätthålla en sådan bland alla allvarligt sjuka barn) på hela avdelningen och dessutom har de begåvats med en synnerligen torr humor som passade oss perfekt.
Den som satt ihop den personalen måste skatta sig lycklig.

Lägg då till att vi inte ens fick gå ut och hämta kaffe i korridoren under en veckas tid så det var verkligen 24/7.

Iallafall.

Här snöar det som en kastrull. Och blåser som ett helvete.
Men vad gör det när vi är hemma?

Nu vaknar det lilla RSviruset där nere.

Puss!

Livet..

Hemkommen efter en veckas isolering på ett smittsäkert rum
på Kalmar sjukhus med bejbis.
RSviruset från helvetet.
Och en lätt lunginflammation på det.

Jag har aldrig varit så rädd i mitt liv, att den lilla kroppen tog
sig igenom det här är helt otroligt.
Så mycket slangar så lite Bejbis.

Återkommer när vi hämtat oss.

Nu sov.

Hostochhej


Tokbloggar

Invirad handduk (närmaste *uk jag kommer), har burit ved, snorbejbis sover
lite sådär, vikt tvätt, bakat bröd och ska ikläda mig själv ngt klädsamt (ahahaha jetekul).

Igår tillbringade vi söndagseftermiddagen med en härlig familjemiddag med stek och gräddsås
och alla skrattade och var glada och friska!
Eller så var vi på barnakuten i Kalmar med en läkare som var en exakt kopia av Jonas Gardell,
minns inte vilket av det det var....

Vägen till Kalmar (ja det var visst där vi var) spelade jag upp "Emil i soppskålen" för M , just där
Emils pappa ifrågasätter hela familjens sinnestillstånd "är ni från vettet allesammans, ska ngn mer klämma in sig i soppskåla så för all del gör det, jag kan ta höskrindan med hela katthult på flaket till doktorn i Mariannelund" typ så.
Och så skrattar jag så jag kiknar. Och lyssnar igen.

Jag behöver komma ut lite mer.
Får inte ens in P1 på radion hemma.

(det enda barnet i bilen vid detta tillfälle var den som är 9 veckor bör tilläggas..)

Nu Livet.


Men vafan


Dom stora barnen sover, det lilla somnade just om.
Jag är S.J.Ä.L.V!!! Då kan man välja om man ska duscha, läsa,
ringa el data. Jag datar, de sensate dagarna har jag bara kommit åt den med en bejbis på armen.

Igår när jag frispelade som mest över att vi aldrig blir friska, bar bejbis på armen, gav mellanmål
till de bråkandes äldre varianterna, höll dammsugaren i andra armen, gjorde köttbullssmet och en halvdrucken
kopp kaffe stod på lut på köksbänken, irriterade över jag inte kommer i mina kläder, är ful i håret och är blek och att jag inte har något liv, då, just då ringer min svägerska men jag kunde bara inte svara för jag tänkte hon ville umgås med alla barnen.

Jag är inte slug.

Jag insåg ju att jag är sjuk i huvudet som inte tar chansen då när det bjuds. Men icke, det är så mycket måsten som
måste fixas och blabla bla, och när jag går där med bejbis och dammsugaren och har de stora joggandes runt i det aldrig sinande tjafset och svär över min dubbelmoral ringer det på dörrjäveln också och det är vår närmaste granne (som försökt få kontakt med oss ett flertal gånger) som kommer över med sina hundar och barnvagn (hon fick en son en vecka efter mig) och jag frågar den där frågan om kaffe och hon tackar ja. (Fan också!!) Sen fikar vi, sen går vi ut och går med hela karnevalen och det slutar med att hon övertalat mig komma och hjälpa henne rida hennes hästar.
När den tiden nu ska hittas.
Dessutom är de westernskolade och jag är som bekant engelskskolad och det kommer antagligen sluta med sken och jag bryter lårbenshalsen och sen ska jag göra allt ovan med stelgipsad höft också!
Det närmsta jag kommit westernridning är Ulrikas westernsadel hon iklädit Åvik i när jag var på visit.
(Och vad jag minns var jag bakfull dagen efter också, om det berodde på sadeln eller inte vill jag låta vara osagt, men det är inte uteslutet..)

Och sen är jag faktiskt osocial och de (hon och hennes man) är översociala så jag vet inte om det är vidare smart, varken M eller jag är jättesugna på att umgås jämt (och jo, de kommer knackar på ofta).

Hursomhelst.

Vilka PROBLEM vi har här i skogen!
Nu vaknar Bejbis. Och de stora.
Nu vare fredag!

Hejpåer



(I pappas säng. Notera spyan på kudden. =) )

Sovrumsutsikten

Är snart grön.
Rappa på lite våren.







Har fullt upp med sjuka barn (som fått hostmedicin med morfin, är enormt
sugen hälla i mig hela flaskan själv även jag inte hostar), trött man (stackars) och
ett ständigt städkrävande hem.

Men annars äre fint.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0