Slug. Mer eller mindre.

Den 5 januari varken ploppade eller storklevererades bejbis ut.
Stackarn pressades ut till ljudet av mina fullständigt ohejdbara "AJ" och ramsor som
"ge mej droger" och annat ocharmigt.

Jag kan inte under några omständigheter förstå att jag lyckats förstränga
denna smärta. Föda med stil, - my ass.
Det finns inget stilfullt eller rofyllt med att svettas, grymta och bajsa ner sig.
Nu vet jag inte om jag gjorde det sistnämnda och bara det att inte kunna säga
om jag gjort det eller ej säger väl allt om förmågan att styra sina kroppsdelar
i detta skede.

Jag ska inte ge ngn detaljerad förlossningsberättelse här då vi alla
har unika och egna men unset av glädje när barnmorskan säger
att jag inte sprack alls liksom förtogs av de följande orden "men du har hemorrojder
som inte är av denna värld".

Tack. Verkligen.

Finkänslighet finns inte innanför väggarna på förlossningen.