Rövmorron


Så jag ser fram emot en jävligt fin kväll, haja det!

Det är så rörigt med allt åkande hit och dit och så jobb på det.
Fan jag har inte TID att jobba!

Jag måste ta upp hemmafrudiskussionen igen.

Jag var vänlig nog öppna upp grinden till sommarhagen igår och så blev det väl sent så jag tänkte
de kunde gå där över natten och äta och så tillbaks till vanliga hagen idag på möra ( här får vi ju ta det lungt med ponnymagarna) men då visar det sig att Stor har lyckats pressa sig igenom den galvade tråden och har iochmed detta slitit med sig isolatorerna på åtminstone sju stolpar, brutit en stolpe och har skaffat sig brännmärken på ovandelen av benen.

Halv sex i morse upptäckte jag detta och M åker till jobbet sex. Sen ska barn till skola och dagis och jag till jobbet.

Reaktion 1: Jag gör mig av med hästarna. Jag orkar inte med sånt här kludd. Mina sista år som hästinnehavare har ju gått i enkelhetens tecken. Allt ska vara enkelt, roligt och utan konstigheter. Allt detta har fungerat ypperligt tills jag mot bättre vetande tog emot ett halvblod. Som är gudasnällt, glatt att rida och fin att titta på. Men ändå. Ett halvblod.

Reaktion 2: Jag kommer inte hinna det här.

Reaktion 3: Gråt.

Följd: Mannen går ut och fixar tråden och tittar på hästen och lugnar fruntimmret inna han glider till jobbet.

Tänk vad lite kvinnotårar kan åstadkomma!
Jag som aldrig varit den blödiga typen har tydligen missat en massa bra fördelar här.
Tur detta inträffade INNAN kaffet. Annars hade jag aldrig tagit till lipen. Ni vet ju hur jag är med mitt injicerande av koffein.

Nu hoppas jag på att det inte blir några följder av Lucis trådmärken på benen. Stackarn, hon måste ha blivit skrämd av en gris eller annat otyg, fanns liksom ingen anledning försöka ta sig ut från en gigantisk neverending mathage.

Iallafall.

Här är min nya bil:
(perfekt för en barnfamilj, mannen och hunden får köra egen bil)
 






Här är eftersläntrarna från ridturen igår (ponnysarna tror det är ständig pickninck i grönskan)
(och kolla in Lucis travarlugg =) :



Och så slutligen vår trapp.
Jag liksom gillar stövelinslaget.
Gudnåde barnen om de vill börja spela fotboll...



Nu måste jag verkligen ösa te.

PössIpannan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0